HISTORIA

Träbåtar har byggts i Skandinavien i flera tusen år. Kanoter, roddbåtar och seglande båtar har alla byggts med liknande teknik. Ekplankor har sammanfogats med spant, köl och stävar till en farkost som kunde flyta. En lång, slank och vacker båt som gled lätt i vattnet. Först paddlade man, sedan uppfanns rodden och till sist kom de seglande båtarna.

Råsegel uppfanns av egypterna som seglade på Nilen och Vikingarna kopierade detta segel till sina båtar. Spriseglet är en vidareutveckling av ett fyrkantigt segel med låg mast med anor från romarna på 200-talet. Typen av båt med sprisegel finns i hela Skandinavien. I Danmark heter de smakkejolle och i Sverige snipa.

Det har byggts båtar i Svanshall. Under slipen i hamnen finns en stor platt hall med rätt lutning och djupt vatten utanför. På 1800-talet användes denna som stapelbädd för bygge av skutor. Under 1940-talet började Olle Anderson bygga kullasnipor i Svanshall. Det fanns en marknad för närproducerade båtar. Båtarna byggdes i verkstaden på Norra Kustvägen 436. Det byggdes mest snipor, både med motor och seglande. Under denna tid kappseglades det friskt i fiskebyarna. Sjökaptenerna i Svanshall beställde nybygge av kullasnipor med målet att de skulle vara vackra och segla fort. Först ut var Carl Georg Wallin som 1942 lät bygga Capella. Sedan följde Axel Wallin som lät bygga Svanen 1945. Ture Hesslow lät 19xx bygga Tuting. Fler båtar byggdes med namn som Maria Galante, Tving, Taiping, Miranda m fl. Kullasniporna från Svanshall var byggda för segling, smäckrare än andra snipor och seglade följaktligen snabbare. Förutom formen på båten moderniserades även riggen på några av kullasniporna.

På denna tid fanns inte handikapp regler typ SRS. Man seglade i två klasser, stora och små och alla hade segel gjorda av bomull. Vid seglingar på 40-, 50- och 60-talet kunde 1000 personer sitta vid hamnen på den årliga seglingen och beskåda seglingarna som ofta var både dramatiska och spännande. Vid slutet av 1960-talet kom nybyggda segelbåtar i plast med segel gjorda av dacron, en modernare segelsättning utan sprisegel. Alla hade bom på storseglet och dessa båtar seglade fortare än sniporna. Kappseglingarna med snipor lades ner och övergick till segling av modernare båtar. Handikapp-regler och klassregler infördes för att göra tävlandet rättvist. Intresset från publiken avtog.

1987 återupptogs seglandet igen med kullasnipor och sprisegel. Det var helt enkel kul att segla en träbåt med sprisegel några rundor utanför hamnen utan en massa regler och handikapp. Flera nybyggen har gjorts baserade på de ursprungliga båtarna byggda av Olle Anderson. Svalan är byggd 1975 i Borstahusen som kopia på Svanen men med däck. Sulan är byggd 1990 i Danmark som kopia på Capella. Kulla Gulla är byggd 1995 i Borstahusen som kopia på Svalan och Svärta Pärlan är byggd 2008 av Nymans såg och Båtbyggeri med en motorsnipa i Landskrona som förebild.

KULLASNIPAN ELLER SMAKKEJOLLEN

En kullasnipa eller Smakkejolle är en öppen träbåt, klinkbyggd av plankor eller bord som sammanfogats med kopparnit. Borden är gjorda av fur eller lärk. Spant, köl och stävar är gjorda av ek. Den är lätt, borden är endast 12 mm tjocka och spanten är ca 40 mm breda. Kölen är lång och längst ner finns en järnbalk på ca 50 kg. Kullasnipan är ett litet vikingaskepp men med djupare köl och roder istället för styråra. Den kan ros av 6 personer med 3 par åror med tullapinnar. Den kan seglas med fyra segel. Stor, fock, klyvare och toppsegel men kan också revas ner maximalt till två rev i storen och ett i focken med hjälp av revlinor. Segel är fäst mot masten med litslina. Toppsegel monteras ovanför storsegel utan stag på toppsegelstång. Klyvaren sitter framför focken monterad på klyverbom.

För att tåla alla segel behövs motvikt och bäst är 4 personer i varje båt där gastarna gärna får väga 100 kilo vardera.

Nyhamns såg och båtbyggeri har både kunskapen och materialet att reparera och bygga nytt. Flera av båtarna i samlingen har genomgått omfattande reparationer och är i utmärkt skick. Några av båtarna står nu på tur för att bli reparerade. På kullasniporna byter man köl, kölbord och eventuellt några spant och bord. Stävarna kan också behöva bytas.